stålar både på och genom
solen har varit framma en del idag och det börjar se retligt skitigt ut på mina fönster. Nu lär det ta sin lilla tid innan jag kan ägna dem lite vård. Jag får se till att vårda ryggen ordentligt först sen blir det till att ta itu med både bilvård och boendet. köksgolvet ser ut så jag vill dra på mig ett par mörka solglasögon när jag går in dit för att slippa se eländet. Men det ska väl snart gå att dra fram snabeldraken igen och få lite fason på det här hemmet. Annars så får man väl packa kappsäcken och åka ifrån eländet när man inte står ut att se det längre.
Jag började dagen med att hänga på telefonen till vårdcentralen. Jag blir så arg på alla som ringer till mitt jobb och klagar på att de aldrig kommer fram till vårdcentralen. Det gör man visst,, så det så... Detta var andra måndagen i rad som jag fick ringa dit och även fick en tid. visst får man knappa om numret hela tiden i en timme tills man hanmar i telefonkön men det går! Sen var det bara 8 före och 10 minuters väntan.
Jag fick komma till jouren och där var det pintjockt med folk. De hade halsfluss hela bunten så nu åker man väl på det också. Att sitta i väntrummet var inte att tänka på så jag stod på knä på en stoloch halvsatt på ena armstödet, reste mig och vankade lite försiktigt emellanåt. Efter 1 timmas väntan fick jag komma in. Läkaren gick och kollade journalen sen fick jag gå vidare till röntgen. Så smart om han hade gjort det innan så kunde jag ha gått direkt till den undersökningen före mitt besök och sluppit vänta på att få komma in till läkaren 2 gånger. För det blev en ny "sittning" bland en hel hög med folk när jag var tillbaka från röntgen.
Ett glädjande besked var i alla fall att jag inte brutit ryggen. Men det var något fel där ändå som var väl värt att kommentera. Jag fick en diagnos Bertollotis Syndrom, kotorna ligger visst an mot varandra vid höften på vänster sida. Jag vet nog vad det beror på. Har man gått med 5 ungar hängades på höften så är det väl inte så konstigt att man blivit lite hoptrycket. Det var alltid den sida jag bar dem på. Men detta kan vara något konstruktionsfel också som ofta ger besvär med smärta nere i den delen av ryggen. Tydligen något som kan bero på dåliga diskar. Kanske slog jag sönder någon disk i fallet också. Detta går bara se med magnetröntgen så om jag inte blir bättre så får man väl göra en sån så småningom. Nu ska jag i alla fall fortsätta vila, käka ännu mer piller, värma och stretcha försiktigt på morgonen efter duschen "eller när jag är varm". Han visade så demonstrativt mot ett skrivbord hur jag skulle puta ut med ändan ... det ska nog bli bra.
I eftermiddag har jag fått god lindring av medicinerna. Nu varnade han mig från att smärtlindra för mycket och sätta igång och belasta på en gång. Jag frågade för jag vill gärna börja jobba så snart det går. Han svarade att det är omöjligt att svara på idag men att jag ska räkna med att det kan ta ytterligare några veckor. KYSS KARLSSON!!! aldrig att jag stannar hemma så länge. Jag kanske kan prova några timmar i alla fall.
jag har börjat titta på TV. Den som jag skulle bära ner i källaren och säga upp min TV licens. Nu orkar jag inte bära så då får jag väl se till att få valuta för pengarna. I kväll såg jag en film som gick rätt in i blodpumpen. Tårarna sprutade så jag fick torka hela tiden. Evening heter den och handlade om en gammal kvinnas berättelse från sin dödsbädd. Hon hade 2 döttrar och de fick veta allt om hennes stora första kärlek. Oj så rörande den var.
Nu ska jag drömma söta drömmar. Hoppas det blir en bra dag.
Jag började dagen med att hänga på telefonen till vårdcentralen. Jag blir så arg på alla som ringer till mitt jobb och klagar på att de aldrig kommer fram till vårdcentralen. Det gör man visst,, så det så... Detta var andra måndagen i rad som jag fick ringa dit och även fick en tid. visst får man knappa om numret hela tiden i en timme tills man hanmar i telefonkön men det går! Sen var det bara 8 före och 10 minuters väntan.
Jag fick komma till jouren och där var det pintjockt med folk. De hade halsfluss hela bunten så nu åker man väl på det också. Att sitta i väntrummet var inte att tänka på så jag stod på knä på en stoloch halvsatt på ena armstödet, reste mig och vankade lite försiktigt emellanåt. Efter 1 timmas väntan fick jag komma in. Läkaren gick och kollade journalen sen fick jag gå vidare till röntgen. Så smart om han hade gjort det innan så kunde jag ha gått direkt till den undersökningen före mitt besök och sluppit vänta på att få komma in till läkaren 2 gånger. För det blev en ny "sittning" bland en hel hög med folk när jag var tillbaka från röntgen.
Ett glädjande besked var i alla fall att jag inte brutit ryggen. Men det var något fel där ändå som var väl värt att kommentera. Jag fick en diagnos Bertollotis Syndrom, kotorna ligger visst an mot varandra vid höften på vänster sida. Jag vet nog vad det beror på. Har man gått med 5 ungar hängades på höften så är det väl inte så konstigt att man blivit lite hoptrycket. Det var alltid den sida jag bar dem på. Men detta kan vara något konstruktionsfel också som ofta ger besvär med smärta nere i den delen av ryggen. Tydligen något som kan bero på dåliga diskar. Kanske slog jag sönder någon disk i fallet också. Detta går bara se med magnetröntgen så om jag inte blir bättre så får man väl göra en sån så småningom. Nu ska jag i alla fall fortsätta vila, käka ännu mer piller, värma och stretcha försiktigt på morgonen efter duschen "eller när jag är varm". Han visade så demonstrativt mot ett skrivbord hur jag skulle puta ut med ändan ... det ska nog bli bra.
I eftermiddag har jag fått god lindring av medicinerna. Nu varnade han mig från att smärtlindra för mycket och sätta igång och belasta på en gång. Jag frågade för jag vill gärna börja jobba så snart det går. Han svarade att det är omöjligt att svara på idag men att jag ska räkna med att det kan ta ytterligare några veckor. KYSS KARLSSON!!! aldrig att jag stannar hemma så länge. Jag kanske kan prova några timmar i alla fall.
jag har börjat titta på TV. Den som jag skulle bära ner i källaren och säga upp min TV licens. Nu orkar jag inte bära så då får jag väl se till att få valuta för pengarna. I kväll såg jag en film som gick rätt in i blodpumpen. Tårarna sprutade så jag fick torka hela tiden. Evening heter den och handlade om en gammal kvinnas berättelse från sin dödsbädd. Hon hade 2 döttrar och de fick veta allt om hennes stora första kärlek. Oj så rörande den var.
Nu ska jag drömma söta drömmar. Hoppas det blir en bra dag.
