5 år sedan sist

 
Hej ni som kanske läser min blogg någon gång. Jag har inte besökt den själv på fem år. Anledningen är att jag aldrig dansar längre sedan jag blev sjuk. Men idag dök det upp ett mail att någon postat en kommentar igen så jag loggade in för att se vad det var. Som jag trodde så var det spam. När jag nu är inloggad så känns det som att jag vill berätta lite om vad som hänt genom åren. Som jag skrivit tidigare så blev jag svårt sjuk efter ett fästingbett i oktober 2013. Det har nu efter alla dessa år visat sig att jag fick kroniskt trötthetssyndrom CFS/ME. Det jobbiga med denna sjukdom är inte att själv acceptera sin situation. Att man har skov som heter PEM då man är helt sängliggande i upp till flera veckor och beroende av hjälp för att kara sig. Detta är aktivitetsutlöst försämring av sjukdomen.
Läs gärna vad riksföreningen för ME skriver på sin sida.
https://rme.nu/
 
Det västa är att inte bli betrodd, att det inte finns något medicinskt test som ställer diagnosen, att vissa läkare till och med avfärdar sjukdomen trots att den är accepterad av WHO och EU. Det finns en diagnoskod men få läkare vill sätta den diagnosen. Att få avslag på sjukpenning och tvingas söka arbete igen trots att man inte klarar av att arbeta. Det som händer då är att man bollas mellan arbetsförmedlingen och försäkringskassan att prova nya arbeten. Delta i arbetsprövningar som försämrar hälsan med risk för att försämringen ska bli permanent. Problemet är dock inte att utföra mina arbetsuppgifter. Det som ställer till det är att jag bara kan koncentrera mig på en uppgift i 15 - 40 minuter. Sedan måste jag ta en paus på 1 - 2 timmar. När jag inte tar paus så gör jag fel! det kan vara livsavgörande för andra människor om jag inte tänker klart. På en hel arbetsdag kan jag utföra max 2 timmars arbete effektivt utan att jag försämras. Jag har testat många gånger att öka tiden. Ibland kan man ju liksom inte stänga av och vila hur som helst. Vid läkarbesök, när barnbarnen kommer på besök, man får ett viktigt telefonsamtal från en myndigetsperson och då jag tagit riktiga arbeten för att se om jag skulle kunna ta ett annat jobb.
 
Det har till och med hänt att en f.d. god vän ifrågasatte om jag var sjuk. Jag fick en spydig kommentar men jag svarade att det var det sista han sa till mig. Därefter har vi aldrig haft någon kontakt. Den som tror att man frivilligt slutar arbeta för att leva på en sjukpeening som är 543 kr per dag eller en sjukersättning som är 64,6% av ens genomsnittliga inkomst fram till pensionen. Att man frivilligt avstår från alla de saker man tidigare gjort som man älskade. Att man frivilligt skulle välja att få en så låg energinivå att man inte orkar träffa familj och vänner, avstå från födelsedagar och fester.
 
Den som tror det är inte länge förtjänt av min vänskap. 
 
Den sista tiden har det dock hänt en hel del som varit till min fördel. Regeringen genomförde flera ändringar i år inom sjukförsäkringen. Den viktigaste av dessa är den s.k. trygghetspensionen. Den innebär att en person som har max 5 år kvar att arbeta till sin pension kan få sjukersättning, tidigare sjukpension, om man inte längre klarar av att utföra något arbete man haft de senaste 15 åren. Tack vare denna nya lag så kommer jag nu att bli beviljad sjukersättning från januari och behöver inte längre oroa mig för min försörjning. 
 
Det finns naturligtvis mycket mer jag skulle vilja skriva om men det kanske jag gör en annan gång. Jag önskar er all lycka och mycket härlig dans framöver. Ni får dansa för mig också. 
Varma kramar/ Nina

Om

Min profilbild

Nina

Denna blogg startade jag för många år sedan när jag var frisk och dansade så ofta jag kunde. Jag var också dansarrangör. Detta har jag lagt ner helt efter att jag blev sjuk. Nu är jag sjukpensionär.




RSS 2.0