Dans In vilken överraskning

Förra helgen var jag ledig och det passade bra för mig att hämta min son Andreas då som kom hem igen efter 7 månader på havet i Brasilien. Han var med på fartyget ända upp till överlämnandet i japan där den hade sålts. I söndags kom han hem till Arlanda. Det var lite oklart innan vilken tid jag skulle fara eftersom jag haft problem med att byta till sommardäck. Det var nämligen så att jag slarvat bort nyckeln till matkällaren där de förvarades. Hyresvärden hade lovat att de skulle hjälpa mig att klippa upp hänglåset men de hörde aldrig av sig. Till slut lyckades jag få en snäll granne att hjälpa mig. Jag for sedan till 3 av de andra sönerna som höll till på ett poolparty och lät Ola hjälpa mig att skifta däck så gick det snabbt. När de var på plats åkte jag till Stockholm och var hos Kerstin vid 18:30 i Bromma.

Vi gjorde oss i ordning och for in till stan för att besöka Dans In. Detta ställe har jag hört mycket gott om så jag tänkte att det måste jag testa. Vi ställde in min GPS och tog oss till Liljeholmen. Där var det lite märkligt att åka på samma väg som spårvagnen men det var så det skulle vara. Efter lite letande lyckades vi hitta en parkeringsplats som var nästan helt öde men det var dyrt att stå där. Tyvärr var det fullt på alla andra ställen så det blev till att betala. Vi lärde oss att man måste vara i god tid om man vill stå nära men det var ju också ett gott tecken på att det var en hel del dansare där som tagit bilen.

När vi kom in möttes vi av en mycket glad och välkomnande personal. De hälsade, skojade och var väldigt avslappande. Det var någon skollokal i anslutning till byggnaden så det kändes som att komma in i en skolentré. Garderoben var lite provisorisk och såg ut som när man byggt upp på en dansgala. Allt detta gjorde att det verkligen kändes att man var på ett enkelt danshak. Det var bara enkelt klädda människor när vi kom in och de som hade ätit i restaurangen innan såg ut som om de förberedde sig på att få börja dansa. Martinez började spela och vi gick fram till sidan av scenen och hälsade lite på bandet för att visa att vi var där. De log igenkännande åt mig. Sen hade vi tur att två äldre män bjöd upp oss direkt.

Det var ett stort mycket bra dansgolv med en perfekt yta. Golvet fylldes direkt av dansanta och jag kände mig verkligen som hemma. Detta var något annat än det jag sett de tidigare gångerna jag varit i stockholm på dans. Jag vet inte varför men det brukar vara nästan helt omöjligt för mig att få dansa där annars. Jag har testat Mälarsalen, Yesterday, Hågelby Skansen och Gröna Lund. Sen kanske man kan räkna båtarna också som stockholm På alla dessa platser har jag alltid fått kämpa för att få dansa. Det brukar sällan vara någon som bjuder upp och jag har blivit nobbad mer än på någon annan plats i landet. Därför hade jag inga stora förväntningar nu heller.

Vi tittade på varandra Kerstin och jag efter första dansen. vilken tur vi hade och så bra de dansade dessutom. Direkt kändes det att mungiporna steg norrut. Nu försökte vi se oss om lite ifall det var några vi kände. Lokalen var inte större än att man hade koll på vilka som var där på ganska kort tid. Det var 250 gäster denna kväll och i stort sett alla hade kommit till starten. Vi fick dansa hela kvällen och det var en mycket blanda publik i åldern. Någotlunda jämnt fördelat på kön och danskunskap. Några var riktigt duktiga och andra kunde bara dansa lite. Jag hörde med några där att de åkt från norr om Uppsala för att de tycker detta stället är så bra. ”Här är de inte så snobbiga” sa de. Jag är beredd att hålla med för detta har jag aldrig upplevt tidigare i Stockholm.

Det var två pauser och då bad arrangören bandet att spela musik så högt som man gör live så att folket kunde fortsätta dansa. Vatten var det bara att ta vid en tapp där man valde med eller utan kolsyra. Var det något som inte var bra då? Ja faktiskt så saknade jag bara en enda sak. De hade ett riktigt gott kaffe men jag såg inget fikabröd till. Det skulle jag velat ha.

Martinez är ett band som jag gillar. De har en behaglig mjuk stil och inte så högt genomsnitt på BPM. Man kan bugga om man vill men det känns lika naturligt att dansa en härlig tryckare. De har hög klass på musiken och de flesta brukar gilla deras kvällar oavsett om man är en typisk buggare eller mogendansare. De hamnar någonstans mitt emellan. Dans In har nog blivit lite mer att ställe där folk kommer som egentligen inte bryr sig så mycket om vilken stämpel det är på dansbandet. Det viktiga är att man dansar med varandra och har kul. Jag avslutade min kväll där med att konstatera att jag var riktigt avundsjuk. Att kunna ha så många bra dansare och även servera mat och alkohol utan att någon är berusad. Vart mer kan man se detta? Vad glad jag skulle bli om jag lyckades genomföra det här också.

Vi stannade till slutet och pratade med Martinez lite innan det var dags att åka hem till Kerstin igen. Jag sov på hennes soffa men det var en dumt val. Det hade varit bättre om vi burit upp hennes extrabädd för det blev inte många timmars sömn. Trött men nöjd vaknade vi ändå upp till en underbar dag.

Nu behövde vi röra på oss lite så vi tog en promenad runt ett litet tjärn där. Två varv blev det sedan var det dags att fika. Vi for sedan till stan och hann se vaktavlösningen och gå i lite affärer. Jag fick mig två huvtröjor i vårens färger. Appropå färg så fick vi även se en blomsterprakt som var helt enorm. I kungsträdgården blommade Magnoliaträden för fullt. Det var fullt av människor där som beskådade denna härliga blomsterprakt.



Vi åt sandwish på ett fik och vilade benen en stund sedan blev det hemfärd igen. Efter en stunds vila begav vi oss ut till Drottningholm. Jag vågade knappt berätta för Kerstin att det var första gången jag var där. Det var väldigt fint och jag hade aldrig kunnat föreställa mig att det var så stort.

Nu närmade sig kvällen och jag tackade min härliga vän Kerstin för denna gång och for iväg till Arlanda. Andreas kom 20 minuter tidigare än planerat så vi kom iväg före midnatt. Klockan 02:15 på natten var vi hemma och då var det riktigt skönt att få krypa ner i sängen efter en toppenhelg.

 


Om

Min profilbild

Nina

Dans är det jag älskar mest av allt. Det blir en massa resor genom landet för att testa olika dansplatser. Mina favoritorkestrar är de som spelar lite modernare musik.




RSS 2.0