Kryssning med Birka, Martinez och Jontez

Vart tar tiden vägen? Det är knappt man hinner blinka så har det snart blivit sommarlov för barnen. Nu tänkte jag berätta om ett liten äventyr jag var iväg på den 17/5. Först besökte jag min son Andreas som hade lagt till i Frihamnen i stockholm. Han jobbar som säkerhetsvakt på ett stort kryssningsfartyg som heter Empress. När han började arbeta där dagen före julafton så var de i Brasilien. Han har nu kryssat över havet där nere, upp över Atlanten och några varv runt Kanarieöarna, Madiera och afrikas kust för att till slut ha rest upp längs europa upp till Köpenhamn. Där startar nu några kryssningar i Baltiska havet där Stockholm är en av de städer där båten gör uppehåll och låter turisterna gå i land och se lite av vår huvudstad.

Jag förberedde mig ordentligt att ta emot honom genom att fara upp redan kvällen innan och ta in på hotell. Jag visste inte när jag skulle få träffa honom och inte i vilken hamn han skulle lägga till. Detta fick jag besked om på natten via SMS när han hade släppt på lotsarna. De hade blivit mycket förvånade då det var en svensk som tog emot dem. De hade frågat hur många svenskar det var på båten. 3 just nu svarade han då han just släppt på dessa 2 svenskar. I övrigt så är det i stort sett endast spansktalande besättning. De resande är turister som flygs till Köpenhamn och Helsingfors från bl.a. Spanien.

Jag rekognocerade under förmiddagen medan Andreas sov några timmar efter hans nattpass. Han skulle besöka banken för att släppa en spärr på sin dosa, sen gissade jag att det skulle smaka gott med lite svenskt kaffe så jag kollade in Filmhuset igen. Denna gång var jag uppe i den publika delen. Det var en fin sal att vistas i med café och gott utrymmen för att slå sig ner en stund. Här fanns även ett bra bredband som jag kunde koppla upp mig på.

Till sist så sökte jag upp en stor ICA butik i Värtahamnen som var nära att ta sig till. Det var ett kärt möte igen med sonen. Han är sig lik och har alltid nära till skratt. Nu hade han en glädjande nyhet med sig också. Ombord på båten fanns det en tjej som han fått sällskap med. Tyvärr så sov hon så jag fick inte träffa henne denna gång. Hoppas att få tillfälle till det snart.



När jag hade sagt farväl till sonen så var klockan 16, jag tänkte att nu är jag ledig 2 dagar och har inget förutbestämt vad jag ska göra så därför ringde jag till Birkaline och köpte en biljett på kvällens kryssning. Jag hade kollat innan vilka som spelade på de olika båtarna och det var Martinez och Jontez där. Det kändes lagom för att bege sig iväg på jämfört med Cinderella för där spelade Lasse Stefanz. Jag brukar ha lite svårt för att tycka om den publik som de drar så därför blev det Birka. En annan orsak var också att jag gärna ville höra Jouni en sista gång innan han tackade för sig. De ska byta ut båda sina frontfigurer i Martinez och nu är jag givetvis mycket nyfiken av vad det ska bli utav detta. Min avsikt var förståss att få prata med Danne och Tommy lite för att få höra vad som händer. Det gäller ju att hålla sig uppdaterad för framtiden om de blir ett nytt band som kanske kan få komma hit igen och spela. Tyvärr så gick det lite dåligt, men ingen katastrof, då de var här sist och jag sa till dem att jag tyvärr inte kan boka dem igen om det inte händer något positivt med bandet så att publiksiffrorna höjs. De har trots allt en bra grund och om de jobbar vidare med den så tror jag att det kan bli toppen.

Nu satt jag i bilen vid Frihamnen och skulle ta mig till birkateminalen och dessutom parkera bilen på lämplig plats. Det är 4 km enligt min GPS och det skulle gå att ta sig dit på några minuter. Hon som sålde biljetten per telefon till mig sa att jag skulle skynda mig. Båten går kl 18 och jag skrattade och sa att jag står vid en annan hamn stax brevid så det är lugnt. Oj vad jag misstog mig. Nu förstår jag alla patienter som ringer till mig på vårdguiden och som jag ber åka till sjukhuset kl 16 varför de suckar. Det är den sämsta tiden att åka den vägen. Troligen hade det gått snabbare att åka norrut och runt Strängnäs, Södertälje och in den vägen!! Jag förstår inte hur man kan bo och acceptera dessa köer. Varför heter det förresten rusningstrafik när bilarna står stilla? Det tog mig 1,5 timme att ta mig till vikingterminalen. Men jag hann i alla fall. Jag får nog åka till syrran där och låta henne lära mig knepen i Stockholmstrafiken. Hon kör nämligen taxi där.

Väl ombord kunde jag konstatera att jag och en bekant f.d. arrangören i Arboga sänkte medelåldern betydligt hos resenärerna. Det var några fler på båten som jag dansat med tidigare men inte alls några som jag egentligen kände mig hågad att slå mig ner hos. Jag ville dansa och bestämde mig tidigt för att inte dricka mycket. Det blev bara en öl sen fick det vara. När vi hade åkt ut en liten bit fick jag se något trevligt. Båten som min son jobbar på åkte strax före oss.


Jag kunde stå där i fören och se dem länge. Då blev jag lite rörd och kände att tårarna föll ner på mina kinder. Någon man i kostym var nära mig ett par gånger och tittade. Jag tror att det var en besättningsman som var orolig att jag kanse tänkte hoppa i vattnet eller något sånt. Det var kallt och regnade, jag hade dåligt med kläder och stod där länge och bara tittade och fotograferade. Men sen kändes det bra igen och så kunde jag gå tillbaka in och låta mig underhållas på detta nöjesfartyg.

Efter en kort stund insåg jag att detta inte skulle bli någon dansresa för mig. Jag blev inte uppbjuden och de som jag eventuellt hade kunnat tänka mig bjuda upp själv blev haffade redan på dansgolvet. Det var ett stort överskott på damer och där stod jag bland dessa under några danser och tyckte att det hela var ganska trist. Då gick jag iväg till pianobaren i stället, där var det önsketimme. Peter som tidigare jobbat i Shake kom dit och sjöng med lite, han jobbar nu som ljudtekniker på båten. För övrigt så gillade jag verkligen pianisten men jag har glömt hans namn. Kryssningsvärden var också med och höll i det hela och han hade en mycket bra röst. Här var det trevlig så länge det varade. Sedan gick jag tillbaka till dansen igen.

Jontez är det inte ofta jag hör. De spelar en mycket mogen dansmusik. Det här är inte det jag brukar föredra att lyssna och dansa till. Vad jag kunde höra däremot var att de är mycket duktiga musiker. Det var mjukt och behagligt men vad repertoaren hade så fanns det mer att önska. Det finns en del som jag gärna skulle vilja plocka bort som har gjort sitt idag. Vad jag menar med det är att de har ett tempo som man inte vet vad man ska dansa till. Det känns inte som varken bugg eller foxtrot. Det blir bara stötigt. Just nu kommer jag inte ihåg vilka låtar det var som jag reagerade mest på men det här är de inte ensamma om. Jag tror att de här duktiga mogendansbanden skulle kunna fånga upp en något yngre publik om de börjar tänka lite mer på hur publiken dansar idag. Nu var det mest folk i åldern 60+ och det är klart att de gillar nog detta. Men om man vill få en tillväxt nerifrån så är det nog dags att flera band börjar släppa in den yngre generationen och spela musik som även de vill/kan dansa till. Det är ju trots allt så att mogendanspubliken börjar minska. Jag har hört mig för med andra arrangörer som börjar bli riktigt oroliga för den utveckling som skett de sista åren. I örebro har t.ex. publiksiffrorna halverats för de mest kända banden.

Efter att dansen var över satte jag mig och pratade en stund med Danne och Tommy i Martinez. Jag ska inte föregå dem utan de får berätta själva om vad som kommer att hända med Martinez när Lillan och Jouni slutar. Deras nya sångerska har de redan presenterat och jag fick ett löfte om att hon ska vara något utöver det vanliga. Det låter spännande. Jag håller alla tummar för dem. De har en liten extra plats i mitt hjärta.

På hemvägen passade jag på att fotografera Jontez lite. 
 












Ett band med både dragspel och saxofon får ändå några extra plus hos mig.


Dags att summera lite från våren

Som ni märkt så har jag inte skrivit så värst mycket denna vår. Nu är det sommar och sol de flesta dagarna.Jag har passat på att ta tillvara på många härliga soltimmar. Jag mår fint men har förståss en hel del att jobba vidare med. Det gick väldigt trögt med flera av de försök jag gjorde på folketshus i vår. Publiken uteblev både på torsdagarna då jag körde mogendans och de 2 helgaftnar som jag hade dans senare på kvällarna. Här i stan verkar det bara vara söndagar som fungerar med band som folk reser långt för att dansa till. I min värld känns det helt fel att det ska vara så svårt att locka ut kommunens egna dansare. Jag ser dem ute på andra dansbanor men när vi har dans här så kommer de inte. När jag frågar dem så har de tänkt komma någon gång men det har inte blivit av. De har inte läst annonser i tidningarna för de har ingen tidning. De har missat helt att det varit dans!! De har haft annat för sig just de kvällarna men inte de andra danskvällarna då jag sett dem ute på andra dansbanor (med lite prioritering så hade det väl gått). Jag har nu insett att jag inte kan betala flera hundra tusen kronor för att folk ska få komma ut på dans när det passar dem kanske en gång vart annat år. Därför blir min satsning i fortsättningen helt på den publiken som uppskattar de danser jag driver här i kristinehamn och återkommer så ofta de kan.

En sak som gör mig väldigt ledsen just nu är att jag inte kunnat betala gagerna till de sista banden som spelat här i vår. Jag vet att jag får tillbaka 45 000 i skatt och kommer kunna jobba in resten men tyvärr så känns december väldigt långt bort just nu då pengarna kommer tillbaka. En liten klump i magen känns och jag hoppas kunna få till något som kan hjälpa mig att reda ut detta snabbare. Det är detta jag jobbat frenetiskt med nu under några veckor. All tid som jag varit hemma och inte ute i solen har jag lagt på att skapa ett evenemang som kan ge mig lite slantar att betala förlusten med. Att folketshus dessutom meddelat att jag inte får reducerad hyra i foortsättningen gör ju inte saken läåttare heller. Den kommer att öka från 2100 till 4500 per kväll. Det behövs en ökning med 25 personer per kväll för att betala hyreshöjningen om jag inte höjer entren till 160 kr.

Jag har satt ihop ett evenemang 31/7 som är ett motionsdanslopp på väg 6 km från Environiq Arena till torget. Detta är på söndagen under torgfesten. Vi ska ha en maskeraddanstävling under dagen där man tävlar om fina priser. På kvällen blir det dans i folketshus till Svänzons och partytrubaduren Jojje på torget. Detta kommer att bli mycket kul och allt är nu planerat i stora drag.

Den sista helgen har jag tagit mig ut på dans igen. Först var jag i Arboga på nonstop med Martinez och Sannex. I går var jag i örebro och dansade till Casanovas. båda kvällarna var hhärliga och jag dansade i stort sett hela tiden. I går passade jag på att dela ut lappar med reklam om mitt företagsevent. Det är så man får hitta till kunderna. Det är bästa sättet att få folk att komma genom att berätta personligen och stoppa program i näven på folk. Det har jag lärt mig nu så i sommar kommer jag resa runt och försöka nå ut till massor folk både på öland Ekebo och Malung. 

Vänerdansen - onroad ska bli den roligaste dansen i sommar :) missa inte det www.vanerdansen.se



Detta är från ett liknande evenmang i motala för några år sedan.

Säsongsavslutning och sommarplanering

Nu har sista danskvällen för i vår varit på folketshus. Det var Rhodos som spelade. De var toppen och trots att det inte kom så mycket folk som jag hoppats på så var vi alla nöjda med kvällen.

Nu håller jag på att planera in ett stort evenemang den 31/7. Missa inte dettta. Det är en mix av det gamla Motalabuggen och Maskeraddanstävlingen som hölls på öland fram till 2009. Kolla på hemsidan www.vanerdansen.se

Detta har tagit massor av tid att planera och det är därför som jag inte hunnit uppdatera hemsidan på ett tag.

Om

Min profilbild

Nina

Dans är det jag älskar mest av allt. Det blir en massa resor genom landet för att testa olika dansplatser. Mina favoritorkestrar är de som spelar lite modernare musik.




RSS 2.0