Dansbandsveckan Malung 2010 första dygnet

Detta år var första gången på 8 år som jag inte hade semester v 29. Jag blev tvungen att lösa detta på bästa möjliga vis för att kunna vara i Malung så mycket som möjligt av veckan. Detta är årets största händelse för oss dansälskare och man vill inte missa en sekund där.

Jag for upp dit tillsammans med Susanne som skulle bo med oss för första gången. Även om jag träffat henne tidigare så hade jag ingen aning om hur vi skulle fungera ihop en vecka. Kerstin är min trogne boendekamrat sedan 7 år tillbaka. Ingela skulle återkomma för andra året och ha med sig ytterligare en ny tjej Carola. 5 viljor skulle mötas och det kan bli bra eller dåligt. Det vet man aldrig innan men för det mesta så brukar det gå väldigt bra.

När vi kommit fram beslöt vi att åka in för att handla den mat vi behövde direkt. Efter vår tur in till centrum satte jag och Kerstin igång direkt med att fixa maten. Allt går som på rutin när vi träffas. Det är som att vi aldrig varit ifrån varandra fast vi inte setts på länge. Snart dök även de från norr upp. Vi var ett gäng glada tjejer från Tibro till Östersund som snart skulle göra sig klara för första kvällen i parken.

Med ovisshet långt fram i sommar hur jag skulle arbeta så kunde jag inte boka in mig till guldklavegalan innan det var för sent att få någon plats där. Jag skulle i stället få dansa den bästa av alla danskvällar där på bana 3 till Date och Casanovas. Ja skjutsade upp 2 av sällskapet som skulle vara med på galan. Vi andra tog det lite lugnt och lyssnade på radions direktsändning när priserna började delas ut. I år brydde jag mig inte alls så engagerat i detta. Jag har inte haft möjlighet och tid att lägga någon energi på de tävlande. Det var bara några som jag höll lite extra på men de lyckades inte så som jag hade hoppats.

När dansen satte igång var det en underbar varm kväll och det fanns gott om plats på alla banor denna kväll utom bana 4 där fansen flockades framför sina idoler The Playtones som stoltserade med 2 guldklavar.







Det syns tydligt på bilderna vilken publik det är de lockar. Inte undra på att bana 1 var behaglig att dansa på sent denna kväll för många av dem som brukar hålla till där blev tvingade att gå lite längre in i parken denna kväll. Denna söndag var det 3826 personer och det visar väl att Dansbandskampens vinnare 2009 inte alls är i närheten av popularitet som hos fjolårets segrare Larz Kristerz.

Jag stod och såg förundrat på publiken och tänkte att alla de här äldre som diggar, de var helt galna som småflickor och de njöt i fulla drag. Undrar om det var vad man trodde på Baluba och SVT när man bjöd in The Playtones i tävlingen. Jag kan bara hålla med min yngste son som sa till mig när de var här i stan att det kommer inte några ungdomar alls för de gillar inte detta. Han har förbaske mig rätt ungen. Se på frisyrerna på fansen hehe… de har som jag kan citera en man jag träffade där i år som sa att han kommit in i metallåldern. Guld i tänderna, bly i benen och silver i håret.

Jag kan bara beklaga och säga att trots att The Playtones spelar bra, är mycket trevliga, har sålt en massa plattor, blir röstade till segrar i tävlingar så är det inte Sveriges bästa dansband för de får inte den yngre generationen att börja dansa. Hos mig är det det som räknas. Ska dansen överleva så kan man inte konservera 50 talet.

Jag lämnar Malung för att jobba lite och ser fram mot att åka upp igen efter ett par arbetsdagar.

 

 



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Om

Min profilbild

Nina

Dans är det jag älskar mest av allt. Det blir en massa resor genom landet för att testa olika dansplatser. Mina favoritorkestrar är de som spelar lite modernare musik.




RSS 2.0