Fredag i Malung
Jag vaknade med ett leende på läpparna och kände att den här veckan verkligen givit mig valuta för pengarna. Allt jag fått uppleva under dessa första dagar hade gjort mig så nöjd att allt som var kvar kändes som en bonus. Och då insåg jag att det faktiskt var en helg kvar där i Malung. Vi konstaterade att detta år hade allt flutit på mycket mer avspänt. Kerstin och jag höll ihop på dagarna och hade samma önskemål om vad vi ville göra. Vi behövde inte ens fråga varandra längre utan allt gick mest som på rutin. Vi behövde inte lägga en massa energi på att planera och samordna en massa utan ägnade tiden åt att plocka alla godbitar som hände på dagarna och kvällarna.
På torget denna dag fick vi höra Svänzons, (deras namn är ju omöjligt att stava, jag gör nog olika varje gång skulle jag tro). Vi visste inte riktigt när de skulle uppträda så vi fråga oss omkring och fick veta att någon annan inte skulle komma så det skulle kanske bli någon ändring. Men då fick jag se att deras orkesterbuss stod bakom scenen så jag tog mig helt fräckt dit och frågade en nyss uppstigen trött orkestermedlem om han visste vilken tid de skulle spela. Det var visst inte förrän kl. 15 så vi tog oss hem för att fixa vår pytt i panna under tiden. Eller som mina barn brukar kalla den maträtten, veckans återblick. Vi hann precis klart och hittade en fin plats där vi kunde se bra. 
Swänszons bjöd på härliga låtar och extra jubel hördes när de spelade The Arks schlagervinnare. Om det var för låten eller sångarens bringa som det jublades ska vara osagt. 
Sedan fick publiken närkontakt, ja han verkade ha vaknat till nu den trötte musikanten och hoppade ner en stund till publiken.
Ner är det lätt att komma men det är visst svårare att ta sig upp. Efter viss möda och stora besvär så var han uppe igen.
Men sedan var det åter dags för att inta en liten middagsvila innan dansen.
Den här danskvällen hade jag riktat in mig på att dansa till Fernandoz och Swenssons. Det blev en del dans till Cavalkad också. Grönvalls var bättre än som jag mindes dem från tidigare kvällar men det var länge sedan jag dansade till dem då jag brukar ha lite svårt för att lyssna på den sångerskan de har. Den här kvällen fick jag ta till mig allt det positiva som finns i musiken hos de band där jag tyvärr vill stänga av någon mikrofon ibland. Jag dansade mindre än dagen innan men fick flera mycket goa danser på 3 dansbanor. Även denna kväll dansade jag med en musiker. De hinner ju sällan dansa själva och ofta får man höra ursäkter att de inte är duktiga men Erik var det kul att dansa med. Jag tycker att de bästa danserna är de där man får ett leende och en glad man att hålla om. Man behöver inte vara dansproffs för att få mig att trivas på ett dansgolv. Det finns så många andra faktorer som gör att man trivs. Jag som trodde när jag vaknade den här dagen att jag var så glad och nöjd som man kunde bli. Hur otroligt det än låter så hade bägaren fyllts på ännu mer och jag var sprudlande glad när kvällen var slut. När vi for hem så var det 2 grader. Det var tur att vi kunde åka bil för annars hade det inte varit kul att ta sig hem i kylan mitt i natten.
Jag stupade i säng mycket snabbt och var riktigt trött. Då kommer Kerstin och sliter av mig täcket. Du ska smörja fötterna säger hon och tar min hand. Hon har en stor 300 gr tub med Helosansalva. Från den sprutar hon ut så det täcker halva min handflata. Jag börjar skratta och säger att det är väl inte hela kroppen jag ska smörja? Jag försöker göra av med salvan och arbetar mig fram bit för bit på kroppen och vi har så väldigt roligt och skratten ekar i huset så vi måste ha hållit alla andra vakna. Hur jag än gnider så verkar det aldrig ta slut så då skojar jag att hon ska hjälpa mig med ryggen. Då var vi så trötta och roade att skratten avlöste varandra. Tårarna rann och med kramp i magen och massor med härliga minnen från dessa dagar gör jag ett försök att somna. Efter en stund lyckades jag tydligen även om jag först trodde att jag skulle ligga och skratta mig igenom hela natten.
