tappat farten

I början på veckan när jag kollade in mitt schema så planerade jag in flera saker jag ville göra och visst har jag klarat av en del men långt ifrån allt. Jag kan t.ex. inte släppa in folk här hemma för det är så skitigt på golven nu att man behöver behålla skorna på för att inte bli smutsig om fötterna. Jag har tankt städa men så tappar jag farten och blir som handlingsförlamad. Det här har jag varit med om förr och vet att det kommer gå över. jag drabbades igen av en vårdeppression och nu håller jag på att få tillbaka humöret med medicinernas hjälp men tyvärr så har de den biverkan att jag blir så trött att jag inte orkar företa mig med något. Jag har haft migrän också i snart två veckor varje dag men det har hjälpt med mediciner så jag har kunnat jobba tcka och lov. Det är (peppar peppar tar mig i huvudet) 3 månader sedan jag var sjukskriven senast. Det är jag väldigt glad för.

Jag hade tänkt fara på dans i går men orkade inte det heller för då kände jag mig för trött och var en olämplig bilförare. Jag vet inte om det var någon annan som skulle fara härifrån för ingen hörde av sig och frägade om jag ville med. Jag orkar inte hålla på att jaga folk att samåka med hela tiden så därför blir det ofta så att jag reser ensam i stället. Nu har det kommit en funktion på dansmaffian där man kan önska samåkning. Där har jag fyllt i mig  och hoppas att någon ser det till kommande danser.

Jag var till ögonmottagniningen i går. Kollade trycket och synfält igen. Det visade en försämring sist så därför skulle jag göra om testet ifall det var något tillfälligt. Nu visade det samma dåliga resultat, kanske lite sämre ändå på ett öga. Det här känns inget bra för mitt tryck är fint men ändå håller jag på att förlora synen. Läkaren vet inte varför men hans teori är att det beror på att jag migrän så mycket och att det ger en sämre cirkulation till synnerven. Jag vet inte om jag kan köpa den förklaringen för då undrar jag varför bara den nerven skulle ta skada i skallen? Jag ska ringa till Neurologen och be att de ger mig en ny tid. Jag börjar bli rädd att det är något annat som ligger och trycker i mitt huvud. Det vore kanske på tiden att få en röntgen för att utesluta det. Pappa dog när han var 57 år av en hjärntumör så det är klart att man inte helt kan släppa den rädslan. Men jag har haft de här besvären så många år att det kan i vilket fall inte vara detsamma som han hade för det gick mycket snabbt utför med honom.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Om

Min profilbild

Nina

Denna blogg startade jag för många år sedan när jag var frisk och dansade så ofta jag kunde. Jag var också dansarrangör. Detta har jag lagt ner helt efter att jag blev sjuk. Nu är jag sjukpensionär.




RSS 2.0