Malung 2012 Söndag

Detta var 10:e året som jag besökte dansbandsveckan i Malung. Mycket har hänt där på dessa år. Jag har också fått en helt annan syn på dansverksamheten. Från att ha dansat själv någon gång per månad som det handlade om i början, därefter ökat på dansandet enormt under några år och nötter skosulor mer än något annat. Till att som det nu är åter ha minskat dansandet för egen del men nu i stället arrangera danskvällar och besöka dansbanor ibland bara för att lyssna på banden och planera egna kvällar. Det är en stor skillnad nu men jag är glad att jag gått den långa vägen. Jag har t.o.m under dessa år provat på några gånger att själv vara med i en liten orkester som spelat dansbandsmusik på PRO, privata fester som bröllop m.m. Jag är långt ifrån fullärd men det är en stor skillnad på vad jag vet och kan idag mot för 9 år sedan då jag var i Malung första gången.

Denna blogg startade jag vid en av mina resor dit bara för att kunna dela med mig av vad som händer där uppe i Malung och sen blev det en naturlig fortsättning på skrivandet. Mitt syfte med denna blogg har alltid varit att förmedla det positiva med den sociala dansen som dansbanden låter oss få uppleva. För några år sedan var det väldigt många som läste här men allteftersom jag trappade ner på skrivandet så har ni läsare minskat. Det är idag ca 20 personer per dag mot max 300 per dag tidigare. Det är ju så att bloggandet har också minskat i takt med att alltfler använder facebook. Det har även jag gått över till alltmer. mina dryga 900 vänner där läser kanske vad jag skriver för uppdateringar. De har nog koll på vad jag gör men det blir inte på samma sätt som att skriva blogg. Därför yänkte jag att det är dags att jag gör en liten summering av dansbandsveckan i Malung 2012 här också.

Söndag 15 juli, Jag hade för första gången på alla år bestämt att inte ha min bil utan resa med en väninna i stället. Otroligt nog så var vårt mål även detta år Storbyns bygata. Där har vi ett av de mest fantastiska boenden man kan tänka sig. Jag känner mig så otroligt glad att värdparet tar emot oss nu för 9.e gången. Som vanligt var det Kerstin och jag och så hade en av mina bästa vänner beslutat sig för att åka med hela veckan. Hon slulle köra denna gång. Jag arbetade ett tidigt morgonpass och skyndade mig hem när jag slutade och sen var vi strax på väg. Kerstin hade åkt från sunne där hon besökt några släktingar. Sen var det en till kvinna som jag bekantat mig med genom branchen. Hon reste via Karlstad och hade anlänt tidigt för att hinna till guldklavegalan.

När vi hade åkt till Fiulipstad stannade vi och åt middag. Restaurangen vid busstationen hade god mat men en dålig service. Det var oväsen och tog väldigt lång tid att få mat. vi blev lite stressade när vi visste att det var långt kvar. klockan 18:15 rullade bilen in på parkeringen vid Orrskogen. vi promenerade upp till Entrén för att köpa ett veckoband. där var då alla de inklädda gästerna som skulle in på galan. många kära möten var det där. vi kramades åt alla håll och kanter men sen var vi tvugna att fara till vårt boende för att göra oss i ordning själva.

Underbara härliga människor mötte oss. Nu hade veckan startat och det var bara att bädda upp och hoppa in i duschen. Snart var det dags för veckans första danskväll och då händer det som inte får hända. Himlen öppnar alla kranar och ett skyfall jag inte sett på många år vräker ner. På trädgårdsbordet utanför är det 5 cm tjockt lager med hagel. Strax efteråt har det rämnat i trådgården så marken runt brunnen sjunker ner som ett stort hål, Det börjar forsa in vatten genom taket så alla hjälps åt med hinkar och trasor. Detta var sannerligen inget väder att ta sig upp till parken. Jag tänkte på alla som redan var där att de måste söka skydd och hoppades på att detta snart skulle ge sig.

Klockan 21 började dansen, då hade ovädret dragit förbi, vi kunde åka upp till parken och hittade ne plats på vår vanliga gata. allt kändes så bekant men det var ändå något nytt som vi skulle få glädjas åt. en helt ny dansbana var byggd i år. Jag startade med att gå en runda för att se hur det var och kunde kontatera att det blivit ett riktigt stort lyft för parken med ytterligare 400 kvadratmeter dansgolv. Jag dansade, pratade och hade en riktigt kul kväll. Efter en lång dag och många möten var jag riktigt trött när det var dags att krypa ner i den bekväma sängen.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Om

Min profilbild

Nina

Denna blogg startade jag för många år sedan när jag var frisk och dansade så ofta jag kunde. Jag var också dansarrangör. Detta har jag lagt ner helt efter att jag blev sjuk. Nu är jag sjukpensionär.




RSS 2.0