Vilade ut

Efter en häktisk tid beslutade jag mig förra veckan för att åka till min systers hus i Bäck utanför Våmhus. Detta är den plats där jag kan andas ut och känna hur stressen rinner av mig.

Den här våren har varit sjukt påfrestande för mig och de sista veckorna har jag försökt lägga all tid på att klara av mitt jobb på ett bra sätt. Det var inte tänkt från början då vi beslutade i dansföreningen att ha Dansbandskalaset här att jag skulle få göra så mycket själv. Min tanke var att vi först skulle ha ett mindre arrangemang att lära oss av och sedan skulle allt liksom gå av bara farten. Nu blev det inte så för de som haft hand om de olika områdena först kunde eller ville inte göra om det igen och jag hann inte med att få in några ersättare. Det blev ett hastigt byte av krögare 3 veckor innan arrangemanget. ALLT och då menar jag verkligen ALLT krånglade från första till sista stund. De som hade sina uppgifter att göra de skötte sitt men jag fick en hel del mer att göra som jag egentligen inte hade tid till. Det var tur att jag hade lagt in en veckas semester för det tog mer än den tiden. När jag sedan kunde ta lite mer semester så passade jag på. Den här helgen har varit oerhört behövlig. När jag kom hem i måndags kände jag mig som en ny människa.

Jag har redan tagit ut så mycket ledigt nu att jag bara har 3 veckor kvar i år. När jag såg det på mitt lönebesked som kom häromdagen så beslöt jag att inte ta mer än 2 veckor i sommar. Jag ska vara ledig v 31 och 32. Sen har jag en vecka kvar ifall jag vill vara ledig något när jag fyller år i oktober.

I dag hade vi styrelsemöte i föreningen. Det är inga roliga siffror vi har att jobba med. Nu blev vi tvingade att fatta ett viktigt beslut. Föreningen ska endast göra sånt som ger garanterad inkomst. vi hoppas komma igång med kursverksamhet i höst och tror på att det ska inbringa tillräckligt med pengar för att betala av våra skulder. Danskvällarna i folketshus på söndagarna vet vi inte om det blir något av med. i så fall blir det jag själv som får ta hand om det och jag måste se hur det går med ekonomin efter att jag kört igång i Björneborg. Nu håller jag tummarn att det kommer tillräckligt med dansanta människor dit på söndag så att det blir både skojjigt och ekonomi i det hela.

I dag var jag ut i parken och "besiktade" golvet. Det blir kanon! Christer där ute har skurat och maskinpolerat så det blänker. Jag provade ytan och det kändes riktigt bra. Han berättade också att dansbanan flyttades dit till parken år 1929 men att den är byggd redan 1910. Den fyller alltså 100 år och det tycker jag är värt att fira.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Om

Min profilbild

Nina

Denna blogg startade jag för många år sedan när jag var frisk och dansade så ofta jag kunde. Jag var också dansarrangör. Detta har jag lagt ner helt efter att jag blev sjuk. Nu är jag sjukpensionär.




RSS 2.0