Nina Fyhrs danssida

Äntligen visar svensk television upp det som vi dansare vetat länge. Men det kommer att ta tid för många att förstå och acceptera. Det faktum att de som inte hört eller dansat till de moderna dansbanden tror att det man får höra i Dansbandskampen nu är något påhittat. Man förstår inte att det faktiskt är den här sortens popmusik som framförs idag ute på dansgolven. Det är den här musiken som spelas av vår tids mest populära dansband. Det är de banden som jag älskar att lyssna på och dansa till. Hoppas nu att det svenska folkets ska förstå en gång för alla 70 talet är förbi och att vi lever på 2000 talet med en musik som vänder sig till de unga som ska föra den här traditionen med dans vidare.

Det jag fick höra i går i Strängnäs var flera kommentarer som t.ex. men det här går väl inte dansa till? Det är ju just det vi gör! Det är inte en gång utan oerhört många gånger som jag njutit till Tomas Ledins musik på danskvällarna. Att man i år låter banden få spela annat än dansbandsklassiker ger en mer rättvisa åt hur de brukar spela upp för danspubliken. Om de nu någonsin har gjort det tidigare vill säga. I startprogrammet visade det sig att man lyckat fiska upp band som spelade upp till dans för första gången. Det märktes också för med den bristande rutin som de hade fanns det inte en rimlig chans att komma någon vart i det här programmet.

Kvällens stora överraskning för mig var Shame. De kommer att kunna bli ett band att räkna med. Nu räckte det inte till för dem i kväll men tydligen så var poängskillnaden väldigt jämn mellan 2: an och 3: an. Det som skrällde till ordentligt var ändå segern. Vem hade trott att Date skulle knipa den första guldstjärnan? Jag var helt säker på att den skulle gå till Black Ingvars. Men nu kan man se att det ändå är det bästa framträdandet som vinner i år. Det gillar jag. Man kan inte leva på gamla meriter längre utan alla måste verkligen kämpa. Date hade allt som behövdes för att klara av den uppgiften. De spelade som de brukar och jag kände igen dem. De vann tack var Jans långa rutin som dansbandsmusiker. Han visste vad som krävs för att få folket att vilja höra mer. Trots medlemsbyten nyligen så hade de fått till sitt sound och jag fick då en oerhörd lust att dansa.

När tävlingen var slut blev det dans till Lars Kristerz. Jag passade på att prata med de jag känner igen. Melissa hade gjort ett bra jobb och hon kom ut och hälsade efteråt.




Jag hälsade på Cattis och Bjarne och grattade dem till framgången. Ett annat bekant ansikte på plats i folkvimlet var Erik Lihm. Vi fick tid att prata lite.



När det var dags för paus fick vi höra kvällens segrare. Det var några ritigt glada grabbar som äntrade scenen. Vi fick höra deras tävlingsbidrag igen och den här gången stod jag framför dem och kunde se hur det fullkomligt strålade av lycka kring dem.





De har fått sin revansch från fjolårets misslyckande i kampen. Nästa gång de vinner vill vi höra Halleluja! Eller hur?

För övrigt så har jag en liten teori om hur jag tror att det kommer att gå de närmsta veckorna.

Deltävling 2
1: a Black Ingvars
2: a Date

Deltävling 3
1: a Black Ingvars går vidare till final
2: a Date
3: a Gamblers får tävla nästa vecka

Deltävling 4
1 Date De går vidare till final
2 Gamblers
3 Highlights får tävla nästa vecka